love what you do

do what you love

 

så jävla viktigt. att lägga sin tid och sin energi på någonting man brinner för,

eller för att någon dag kunna komma dit man drömmer om. 

 

 

det kliar lite i kroppen nu här på ön känner jag. visst, det är vackert och fint och

allt. jag har människor runt omkring mig som jag gillar väldigt mycket och jag får

skriva hur mycket jag vill. 

men kanske är det just det. det är så jävla bekvämt här att det börjar rycka i 

både ben och armar. jag längtar efter en riktig utmaning och press på att prestera. 

jag planerar och filurar hela dagarna på saker jag kan starta upp nu när jag ändå

har så mycket tid.

sälja lite bilder (society6), läsa franska, rita mer, kontaktat lite folk angående 

framtida skrivande mm. det gäller att ha saker på gång annars känner jag hur jag

förvandlas till ännu större mysboll än vad jag redan är. 

 

nu är det söndag och börjar bli sent. har varit ute och gått lite mer än en mil i helgen.

tittat på små stugor, fått vindbitna kinder och skaffat nya kompisar i form av

luggslitna kattungar på stora gårdar i farliga kurvor. ätit fallna äpplen och för

mycket pesto. kurat ner mig i sängar och soffor och tittat på filmer. plaskat runt i

ösregn i ett fredagsdeppigt kalmar och sovit fint och nära.

 

(jag L Ä N G T A R till nästa fredag då jag ska åka hem över helgen, klippa och 

färga håret, gosa med min familj, klappa hästar, tvångskrama katter och säga

 

nu blir det sängen med min nya bok, hotellet i hörnet av bitter och ljuv.

(HUR fin titel?)

 

puss