TOKYO JAG SAKNAR DIG
det är som att bryta upp. bryta av ett förhållande med någon man älskar så innerligt men det
går bara inte att lappa ihop för att man inte fungerar tillsammans, trots att båda vill.
så gärna vill vara med varandra men det släpper i sömmarna och en tyst förtvivlan sipprar in och förstör.
man har kämpat och kompromissat. gråtit sig till sömns och känt sig hög på lycka och odödlig.
suttit med smutsiga knän på en varm trottoar mitt i natten och gråtandes vinkat in i taxi,
kommit hem efter skolan och dunkat huvudet i väggen och tänkt nu. orkar. jag. inte. mer.
jag vill vara fri.
spenderat sömnlösa nätter i sängen och försökt fatta ett beslut. hur ska jag göra och hur
kommer det att bli för mig, för dig, för oss. nästa dag händer någonting och man tänker att kanske
kan jag hålla ut ändå, det är ju inte så farligt. man går varandra på nerverna ibland, så är det ju.
man blir sams. njuter av varandra som bara kära kan göra. man håller om och håller av och visar sig
från sin bästa sidan.
sen gör man slut.
bryter av allt, för man inser att kärlek är en omöjlig ekvation som gör ont och lägger fälleben och
förstör.
ibland kanske man inte ens sörjer. ibland är man så känslomässigt slut och omtumlad så man
njuter av tystnaden och lugnet. man testar på nya saker och njuter av att vara ensam. få göra precis
som man vill och inte bli orättvist behandlad.
så händer det. efter många månader, kanske till och med år så blir man slagen mitt i ansiktet av en
saknad och man ligger där på marken och förstår ingenting. man förstår ingenting mer än att man
SAKNAR denna människa, denna varelse, det som var.
allt det som var hemskt, hjärtskärande och det som man fick vagga sig själv till sömns över,
är borta. kvar är det vackra.
kvar är de ömma minnena från någonting man inte känner sig hel utan.
plötsligt känner man vårsolen som kittlade i nacken den där sista dagen i april, innan det tog slut.
hur luften luktade och hur skönt det var att bara ligga i gräset tillsammans, utan några ord.
doften från taxibilen med de vita överdragen i spets som körde fram genom natten efter en natt
ute på vinglande ben och höga skratt.
kärleksfulla morgnar med solkatter som kittlar längs fotsulorna och de långa luncherna
som aldrig tycktes ta slut.
det där som gjorde ont är borta. det där som sårade finns inte mer.
kvar finns bara saknad.
kvar finns bara längtan efter att få uppleva någonting liknande någonsin igen.
det är snart ett år sedan jag bröt upp med dig, tokyo.
och jag saknar dig så mycket vissa kvällar och nätter så jag tror att min bröstkorg ska vändas ut
och in. jag minns inte hur ledsen du gjorde mig eller hur ensam jag kände mig fast att du omslut
mig varenda kväll och försökte trösta. jag minns bara allt som nu gör det möjligt för mig att ta mig
igenom min tysta vardag.
jag minns de sena nätterna, de tidiga morgnarna, kvällarna vi drack för mycket och dagarna vi
sov för länge. jag minns bara skratten och hur du visade mig livet. jag minns bara hur solens rike
kysste tillbaka livet i min tunga,
tokyo, jag minns bara sättet du förändrade mitt liv,
jag saknar dig varje minut av varje dag.
gud vilka fina bilder!!
SV: Ja choklad är mums! Så fin blogg du har...
Exakt så känner jag nu :(
Det är inte samma saknad som när jag precis kom hem. Då kändes det som att man hade lite hopp. Och det är nu efter lite längre tid man inser att det aldrig blir som förr och jag känner en förlust....fan alltså. Alla har åkt hem eller går inte på KAI mer. Även om man skulle ta sina väskor och dra tillbaka så är alla borta.
Kommer knappt ihåg hur jag längtade hem så jag höll på att dö där under hösten, den fruktansvärda värmen, den konstiga jäkla japanska kulturen man blir helt galen på, längtan efter frukost och "vanlig" mat. xD
Bara allt det som var underbart.
sv; min lilla bebis!
otroligt härliga bilder :)
Det är otäckt när man inser att det inte kan bli som förr även om man skulle åka/ flytta tillbaka. Men det kanske måste vara så för annars så skulle vi nog inte göra så mycket nytt med våra liv om vi kunde få tillbaka det vi lämnat.
Vilka fina bilder! Tokyo har aldrig riktigt lockat mig men en dag skulle jag nog vilja åka dit :)
Så mkt fina bilder :)
Ja skulle vilja åka i den rosa svanen :)
Åh vilka fina bilder! :)
så fina bilder:)
Underbara bilder! Och så himla vackert skrivet.
Åh så vackra bilder!
Vad fint det ser ut där :)
Sjukt fina bilder!
så himla vackert skrivet.
Så himla fint skrivet! Kände/känner precis så om London. Men har inte kunnat sätta ord på det lika bra :) x