Nu är Siesta över för i år. Det var på många sätt strålande förutom vädret. All musik jag hörde ville jag äta upp, ville att tonerna skulle krypa in under skinnet på mig.

Just nu sitter jag här med lite ångest, bara lite. Vart tog maj vägen? Vart tog Siesta vägen? Mindre än två veckor till studenten...VA?


Hur ska jag hitta tiden att känna efter hur jag känner för nuet när nästan allting handlar om framtiden? Jag måste ta kontroll över den tid jag har, den tiden som bara jag äger, och göra någonting värdefullt med den och sluta planera inför framtiden hela tiden.
Framtiden är, och kommer alltid att vara, oviss för alla.


Det enda vi äger är nuet. Ingenting annat.

 

 

 

Fin helg med grillning, film och sovstunder i solen.
Idag ska det där sista som har med skolan att göra fixas till, ska bara försöka leta upp orken som jag lämnade där någonstans i början av ettan på gymnasiet.

Gramophonedzie – Why Don't You (Radio Edit)

victor eredel

 

Idag insåg jag verkligen hur otroligt mycket det är som ska vara gjort tills nästa vecka. I eftermiddags räckte inte alla fingrar till på mina händer för att räkna allt som måste göras. Nu kan jag räkna allt på en hand. Lättnaden är enorm. När man väl vill då jävlar händer det.
Ett par saker till som ska fixas till och skickas in, efter det kommer jag gå på moln tills studentdagen. Som jag längtar!

Tror det kan bli en av de finaste dagarna någonsin.

 

 

Och om åtta månader sitter jag förmodligen på ett plan påväg till Tokyo för att bo där.

När man väl vill då jävlar händer det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

åh vad vackert paris är genom olof grinds kameralins

by me

det är precis som om lite ångest, ledsamhet och oro har byggt bo i min bröstkorg och ligger
där och kurar.
jag har ännu ingen aning om varför. eller ens hur den kom dit.
men det känns i alla fall inte okej.

by me

 

by me

 

 

 

dagens inspiration

wildfox

 

 

me today

 

studenten närmar sig och flera gånger i veckan får jag frågor om vad jag önskar mig i studentpresent från diverse släktingar och vänner.

inte visste jag att önska sig något skulle vara så ångestframkallande. jag behöver ingenting. faktiskt. det finns heller ingenting som jag har gått och längtat efter att få.
ge mig en garanterat fin och varm sommar med många asgarv så är jag nöjd. men det är ju iofs svårt att slå in i presentpapper och ge bort bara sådär.

 

på tal om sommar har jag redan börjat mysa i förväg. i mitt huvud ser jag hur jag bjuder över ett antal fina människor, bor i mormor och morfars stuga och grillar/tittar på film/pratar barnförbjudet hela natten och lägger ut massor av madrasser på golvet och sover i en stor hög tills vi vaknar och äter pannkakor och gårdagens godis till frukost.

 

 

by me

 

idag har jag

 

firat att min tre veckors detox är över genom att äta asiatiskt

 

nästan fått en ångestattack

 

ångestattacken gick över

 

allt blev bra, mycket bättre kanske till och med

 

räknat ner till siesta

 

fotograferat

 

studerat mina fötter

 

känt mig busig och struntat i träning

 

varit väldigt trött

 

 

så nu ska jag sova