SKATEBOARD

Ibland minns man någonting så starkt så att det sticker och kittlar enda ut i fingertopparna.

Som en kortfilm som spelas upp innanför pannbenet oavsett om man vill eller inte. Det finns ingenting som paus eller stopp när det kommer till att minnas saker man kanske helst vill glömma.


Hur han bar skateboarden under en sommarbrun arm någon av dom där sista dagarna i maj.
Eller hur sulorna på hans tygskor lät mot den vita snön och hur hans andedräkt steg i den iskalla luften som vit dimma den där natten du vinglade lite lätt efter honom på höga skor i krokarm på någon annan men med blicken fastnaglad på hans ryggtavla fem meter framför dig.


Hur du satt i matsalen med naglarna påväg genom jeanstyget på knäna för du vet att du får inte följa honom med blicken. Du får inte vända dig om och kolla på vad det är han skrattar åt, hur mycket grönsaker han tog, om han dricker mjölk till maten idag igen eller någon annan dålig ursäkt för att du bara ska få vända dig om och se på honom.

Och du vet att när du står där och väntar att din buss ska komma och ta dig hem så står han tjugo meter bort och väntar på sin också. Du känner att han kollar på dig (för sånt känner man enda in under kläderna, genom huden och rakt in i magen och hjärtat) och dit hans blickar når bränns det - kinden, halsen, händerna.


Men du vet att du inte bara kan vända dig om och möta blickarna som gör att du ligger vaken om nätterna.


För du vet att du har bränt alla broar. Du vet att han vet det också.


Och det är därför det kliar och sticker i fingrarna och nästan får lite svårt att andas varje gång du hör en skateboard mot varm asfalt eller ser två händer som hårt håller fast i varandra i iskall vinterluft fem meter framför dig. Varje gång den där kortfilmen som ingen fjärrkontroll kan råda över sätter igång och spelas innanför pannbenet.


Du vet att han vet för att hans blickar fortfarande bränner när ni möts.


TOKYO I LOVE YOU

Det sista jag tänker på innan jag somnar och det första jag tänker på när jag vaknar är Tokyo.

ÅNGESTEN SOM ERSÄTTER EN ANNAN


Alla väskor är packade och det känns vemodigt.
Jag vill verkligen inte åka ifrån Tokyo. Men jag vet att det finns kvar här och väntar på mig, kanske ses vi igen till hösten. Det kommer i alla fall vara med längtan och saknad jag tänker tillbaka på denna staden.


Den övriga resan har varit underbar. Jag åker hem om några timmar men samtidigt har jag inte ens landat här, mentalt. Kommer behöva mala denna resan om och om igen i huvudet tills jag börjar förstå saker och ting.



Jag kommer inte kunna somna inatt.

TOKYO

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har suttit och funderat på hur jag ska kunna formulera i ord hur Tokyo känns på mina fingrar och smakar på min tunga. Men det går inte, jag kan verkligen inte alls.
Jag skrev några ynkliga utkast, men de blev alldeles för luddiga, ni skulle inte förstå. Därför blir det bara bilder från idag, jag kan verkligen inte samla mina intryck i ord.

 

Detta är min favoritstad på denna resan. Respekten för andra människor, lugnet på gatan trots att det är folk överallt, glädjen, kontrasterna i allting, allt, allt, allting.
Jag vill inte åka hem, jag är inte färdig här än.

 

Jag har tappat andan många gånger under dagen, det finns så otroligt många snygga killar här. De ser på mode på ett helt annat sätt och även om det ser ut som om de hittade kläderna de hade på sig bara precis bredvid sängen så kan jag lova att allting är noga uträknat.

 

Tjejerna har lagt ner massor av tid på sitt utseende och allting blir så klockrent utan att det blir för mycket, som det ibland kan bli i Sverige(kan jag tycka).
Sen har vi ju de unga människorna som klär sig extremt och lever för andras blickar, det är helt surrealistiskt och underbart att se.

 

Hamnade i en affär med second hand som var otrolig. Aldrig har jag sett en second hand affär så prydlig och välorganiserad.
Folk bugar åt en när man kommer in i en affär, eller kanske går in i en hiss, och man gör likadant själv - och det känns helt naturligt.


Staden glittrar utanför mitt fönster och i mitt huvud snurrar intryck från dagen.



I'm lost in translation

 

 


JAPAN

Nu är jag i Tokyo. Kom till hotellet för lite mer än en timme sedan och sitter jag med tungt huvud och vacker skyline utanför hotellet.

Flyget hit tog lite mer än tre timmar. När vi började närma oss Tokyo varnade personalen för att det skulle bli turbulens (hur mycket turbulens tror de då att det ska bli, då detta var första gången jag varit med om att det varnat för det av alla gånger jag flygit i hela mitt liv). Turbulens är ju överhuvudtaget inte någonting farligt, men jag kan förstå att många tycker det är obehagligt, speciellt om personalen säger åt en att genast knäppa på bältet och gå på toa snabbt tillbaka om det behövdes.


Vi åkte en buss in till centrala Tokyo som släppte av folk vid en enorm tågstation och ett annat hotell. Ombord på bussen fanns ett underbart fint par. Jag skulle tro att de var i ålder 22-25. De var från Kina och skulle nog tillbringa några dagar för att utforska Tokyo. Killen hade långt hår uppsatt i knut och stora baggy jeans.
Han hade små fräknar som täckte hans kinder och väldigt snälla ögon.
Tjejen hade lockigt uppsatt hår och var snyggt klädd i jeans, svarta converse, snygg kakifärgad jacka(jag ville ta den) och svart t-shirt under. När hon gick förbi mig i gången i bussen såg jag att hon hade en liten bula på magen. Hon var gravid i 3-4 månaden och jag blev helt varm inombords när jag tänkte på detta coola, unga paret som väntar sitt första barn och har hela livet framför sig.


När vi kom fram till hotellet tog en kille hand om vårt bagage och visade oss vägen till vårt rum. De är otroligt artiga här i Japan, de bugar åt allt och alla. När vi åkte från flygplatsen så väntade de männen som hade kastat in allt bagage i bussen på att bussen började åka, sen bugade de.


Killen som visade oss till rummet pratade bra engelska men ganska otydligt (som ganska många här) och han läspade när han pratade. Otroligt söt var han(funderar på att ta med honom hem). Han visade oss hur allt gick till i rummet och på väg ut genom vårt rum bugade han fyra gånger. Åh.
När han hade gått var mamma tvungen att visa mig hur toan fungerade här(hon har bott här innan).

Efter att man har spolat på toan kan man trycka på några knappar som sitter på vänster sida av toaletten. Mamma berättade att det skulle komma en stråle sprutandes från toaletten, men ingenting hände. Jag började asgarva för jag kunde bara se framför mig hur den där strålen skulle komma rakt i mammas ansikte medans hon undersökte hur hon skulle få den att fungera.

Till slut provade vi en annan metod, mamma satte sig på toaletten, spolade och tryckte på en av knapparna. I ögonvrån ser jag hur en liten vid pinne skjuts ut från toaletten och innan jag hinner säga något så sprutar den vatten rakt upp i häcken på mamma, hon tjuter och börjar springa därifrån, men strålen är så stark att den följer efter henne och blöter ner alla hennes kläder.


Jag skrattade så mycket så jag ramlade ner i handfatet.


Imorgon blir en lång dag(får ont i fötterna bara jag tänker på det) och det ska bli jättespännande. Uppdaterar med bilder imorgonkväll.


Nu viskar sängen mitt namn. Godnatt!

Hej hjärtat! Nu är jag i Tokyo och kan använda mig egna dator utan problem!

Börjar med att säga: FY VAD UNDERBART FÖR DIG! Jag blir glad i hela kroppen och själen när jag läser det du skrivit. Är så glad för din skull, verkligen.

Berätta hur han ser ut! Luktar han sådär underbart gott när du vaknar bredvid honom på morgonen? Vad gillar han att göra när han inte jobbar och pussar på dig?
Hans hund var ju bara något av det sötaste jag sett! Är du underbart kär? Är du lätt under fötterna och känner du dig alltid vacker i hans närvaro?

Usch, jobbigt det där med hans ex. Du får verkligen sätta ner foten och säga att du inte pallar med det, om det går för långt. Sånt kan verkligen ta energin ur det mesta.


Åh, ja du. De mesta av texterna på min blogg är sånt som bara flödar ur mig när jag väl sätter mig ner och samlar tankarna jag har gått med inuti huvudet och det som har legat och tyngt axlarna.
Hade en period när jag började sakna Marre igen. Oh, det kändes lite konstigt att skriva det.
Det är konstigt med saknad. Jag vill inte på något vis ha tillbaks det vi hade eller påbörja någonting nytt med honom, men ibland kan fragment av det vi hade dyka upp och beröra mig väldigt djupt. Jag tror starkt på att en människa inte bara har en stor kärlek i sitt liv, utan många. Men jag vet däremot att han var min första kärlek, du vet den som tar ens hjärta och själ och skakar om och när allt är över är det the end of your life as you know it. Måste erkänna att det har varit grymt svårt att återställa mig efter allt vi gick igenom, trots att det snart är ett år sedan.

Jag drömde om honom inatt, men jag blev bara lycklig. Han är som en vacker skugga från mitt förgångna som ibland hemsöker mig och ibland sänker mig en känsla av att jag inte är ensam.

Men nu är allting som det ska. Jag vet att det verkligen går mot sitt slut nu, allt är slut nu. Med pontus var jag fortfarande inte klar med läkningen av mig själv, men nu är jag äntligen färdig. Skrivandet är en del av den processen som gör att det går enklare att få ut känslor utan att behöva anstränga sig, det bara kommer när jag väl söker efter det.

Nu är klockan mycket här, ska snart gå och lägga mig, lång dag imorgon!

Ha det bäst i världen! Saknar dig med!

PUSS OCH KRAM <3

KINA - DAG 10


































Imorse när jag vaknade och släppte in det första morgonljuset genom fönstret fick jag syn på en park nedanför vårt hotell. Denna park är ganska stor, men just den delen av den som jag ser från fönstret är som en labyrint. När jag står där seg i huvudet och morgontrött i ögonen ser jag hur det står människor i varje hörn på labyrinten, bara gamla människor vid en närmare titt.
De står där klockan åtta på morgonen och gör thai chi. Hur fint?

 

Efter frukostbuffén i den fantastiskt fina frukostmatsalen och ett kort möte kunde vi ägna resten av dagen åt att utforska och shoppa.

 

Även fast detta är en riktigt stor storstad tycker jag personligen att det ligger ett lugn över den. Trots alla neonskyltar, alla dessa människor man trängs med, all trafik och alla andra grejer det finns hundra miljoner av så känns allting ändå sammankopplat med något slags lugn.

 

Det finns frodig grönska mitt i stan och temperaturen har varit alldeles perfekt hela dagen. Som en varm vår(eller typisk svensk sommar), man kunde gå med converse och skinnjacka – så underbart.

 

Vi åt lunch på ett sånt där ställe ni säkert sett/varit på/hört om där sushin kommer rullandes på band. Man plockar alltså de tallrikarna man är sugen på och när man betalar kostar de olika rätterna efter vilken färg tallriken har.
Jag minns inte hur många sushibitar jag åt och jag tänker inte tänka efter heller, men gott var det. Otroligt gott. Fick nudelsoppa och tempura också(nudlarna i den soppan är ENORMA)

 

Vi gick runt i några kvarter och kollade, vi gick och gick och gick. Vi hittade en helt enorm galleria, det var det största jag någonsin varit med om.
En snabb jämförelse= Väla i Helsingborg x8= den gallerian vi var i idag. Man kunde inte gå från entrén till slutet av byggnaden utan att sätta sig ner för att vila och hämta andan.

 

När klockan var sex och vi var på väg hem till hotellet för att vila i fem minuter och sen dra ut igen gick vi igenom parken som ligger mittemot vårt hotell. När vi kommit in till labyrinten ser jag den där äldre mannen stå och dra som i två handtag, upp och ner.
Detta var en maskin för pensionärer. Det ska tydligen finnas på flera andra ställen, maskinerna ser ut som leksaker men de är i själva verket verktyg för de äldre att kunna göra lite gympa. Som en pensionärlekplats.

 

Framåt kvällen hamnade vi på denna baren.

HELT fantastisk utsikt. Miljön och stämningen på baren var också fantastisk. Ljuset utifrån gav ett magiskt ljus i baren, hela stämningen bidrog(drack ännu en cosmopolitan, det bidrog också till den fantastiska känslan)

 

Morten kom och mötte upp oss sen på hotellet och visade oss en jättefin liten gata bakom en annan gata, den låg liksom helt gömd för de som inte visste att den låg där från början.

Där fanns hur många restauranger som helst, - vi åt italienskt och det var jättegott. När vi fick in desserten vid halv tolv tiden på kvällen kände jag all den sömn jag missat under denna resan(måste vara uppe i över 20timmar) kom tillbaka gav mig en örfil i ansiktet.

 

Imorgon åker vi till Tokyo vid tre tiden här. Jag mår illa när jag tänker på att det är vår sista stad vi ska besöka innan vi åker hem. Detta funkar inte, vad ska jag göra när jag kommer hem? Jag känner en förtidsdepression krypa mig under skinnet.
Därför ska jag nu gå och lägga mig och se framemot det lilla sista jag kommer få se av Hong Kong imorgon och drömma om ett liv här.


KINA - DAG 10
























Dagen började med supergod frukost på hotellet och sen packa in alla väskorna i bilen (Lilla Andy fick verkligen pressa in dem, åh vad jag tycker han är söt, allt han gör blir liksom lite fel) för att sen åka vidare till Lisa för att sen åka till några fabriker.

Nu var det mycket varmare (men svinkallt inne på fabrikerna) och man kände våren i luften. Vi stannade till på ett departmentstore för att kolla in och shoppa småsaker, typiska kinesiska saker. Mysigt.

 

Vi åkte tillbaka till kontoret och fortsatte fixa och efter lunchen på Pizza Hut kom Lisas nanny med hennes bebis Boi. Vilken bebis, det saknades bara en motorcykel, han var en riktig knutte. Nuss.

 

Vid klockan fem fick vi skjuts till flygplatsen och tog sen flyget till Hong Kong. När vi landade och fick tag i en taxi och började köra in mot stan började bilen svänga ganska kraftigt sida till sida. Chauffören gick ut och kollade däcken och konstaterade att det var för lite luft i en av däcken. Kör lite långsammare, bad vi. Okej sa han och körde vidare på motorvägen med full trafik i 120.

 

Vi kom fram till vårt hotell som var helt underbart och bestämde oss för att gå ner i baren för att ta en drink innan vi gick och la oss. Jag drack en cosmopolitan och sov så otroligt gott när jag gick och la mig.

 

(VILKEN OTROLIGT ROLIG OCH GIVANDE TEXT DU SKREV DENNA GÅNGEN TYRA!!!! TACK JAG VET.)




KINA - DAG 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna dagen började vi med att kolla igenom massor av prover på Lisas kontor på 16de våningen i staden Quanzhou. När det var dags för lunch tog hon oss till ett jättefint ställe som hade thailändskmat, det var helt otroligt gott och hon slutade aldrig beställa in fler saker.

 

Restaurangen låg med utsikt mot en sjö med park. Delen av restaurangen vi satt i var helt glasad så jag hade världens finaste utsikt över det hela. Från där jag satt kunde jag se ett ungt par i 20års åldern som satt på en bänk och höll om varandra och viskade saker till varandra. Åh vad fint det var.

 

Resten av dagen bestod av att besöka lite olika fabriker och sen bjöd Lisa oss på middag på kvällen i en sånt där rum man sitter hela sällskapet i. MASSOR AV MAT!

 

På kvällen fick vi massage och det var den skönaste massagen jag någonsin fått. Vi tre låg i vars en jättestor fåtölj och hade vars en killen som masserade. Sov SÅ gott.

 


HONGKONG

Befinner mig i Hong Kong, The Mira Hotel (breathtaking) och min dator passar inte i uttagen har.

Nu ska jag ut och utforska staden.


Puss

KINA - DAG 8

 

 

 

'

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag åkte vi runt tillsammans med Lisa och Andy och hans assistent (bara det att assistenten själv har en assistent) och chauffören i stor bil runt till olika showrooms för att titta runt för inspiration mm.
Jag tror att vi hann runt på 7 eller 8 stycken under dagen och rummen låg alltid högst upp i en byggnad utan hiss. Svettigt.
Vissa av ställena hade så fruktansvärt fula saker så jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta och såklart tog jag kort på allt det jag tyckte var fult, inte fint, så jag ska kunna titta tillbaka och asgarva. Sån är jag.

 

Jag tyckte jättemycket om att gå inne på fabrikerna/utanför rummen med produkterna för det var så vackert nergånget och slitet. Där fanns så otrolig många spännande miljöer att fotografera och jag fick hur många bilder som helst.

 

Vi stannade och åt lunch på ett femstjärnigt hotell som var helt tomt och smått obehagligt med typisk kinesisk inredning.
Vi fick ett eget rum som man brukar få och Lisa beställde alldeles för mycket mat, jag kan säga att jag lät bli att prova en del av det – som komagen t ex.
Men där var också mycket goda och intressanta saker som jag aldrig provat förut, som ångkokta jordnötter eller 1 cm tjocka/3cm breda, (bajs)bruna nudlar.

 

Vid halv sex tiden på kvällen var vi färdiga och då tog Lisa oss på en liten tour till gator med massor av små affärer med typiska sådana där kinesiska småsaker.
Denna staden är mycket mindre än de andra jag har varit i (fast att det bor några hundratusen här) och det är mer såhär man tror att Kina ser ut när man tänker på det.
De andra städerna jag har varit i kan man inte själv gå runt och strosa i, näst intill omöjligt. Städerna är så fruktansvärt stora att man måste ta taxi överallt och det ligger inte små affärer som här utmed gatorna utan där är det mer marknader eller (enorma)gallerior som gäller.


Denna staden är jag helt kär i. Den är full av liv och idag när vi åkte in mot stan när vi varit och kollat på fabrikerna kryllade det av barn och ungdomar i alla åldrar i skoluniform på väg hem från skolan, på cykel, mopeder, springandes, tjejer tillsammans i grupper om tre eller fyra hållandes i hand och skrattandes, killar som slåss med på skoj varandra på trottoaren och alla matställen längs vägarna är borden fulla av vita skoluniformer som äter stekt ris och kyckling.

 

På kvällen åt vi helt underbar sushi, åh vad gott det var.
Efter middagen hade Lisa bokat massage till oss så vi fick skjuts dit vid niotiden. När vi kom dit(mamma, Ingrid och jag) blev vi välkommande av en grupp av tjejer som bjöd oss på te och drog av oss skorna.
Vi fick vars ett rum och tjejerna förklarade att vi först skulle ta en dusch, sen skulle vi hoppa i en badtunna i trä och ligga där så länge vi ville och när vi kände oss klara skulle vi upp på massagebordet(allt detta fanns i samma rum)

 

När jag låg i badkaret kom hon och blandade i något i vattnet som gjorde att jag kände mig helt berusad när jag reste mig, kände mig ganska dum när jag slirade runt fram till massagebordet.
Såklart var det underbart skönt.
Det var helkroppsmassage denna gången med men jag gillade detta stället mer än det förra, kan ha att göra med att nu visste jag lite hur själva proceduren gick till och var lite mer beredd.

Rätt som det är när massagen börjar lida mot sitt slut och jag sover som en stock(typiskt) vaknar jag lite halvt av att jag får en mobiltelefon intryckt i örat. Eftersom jag redan praktiskt taget sov så förstod jag absolut i n g e n t i n g av vad som sades i telefonen. (Sen visade det sig att det var Lisa som ringde runt till oss tre och sa att hon hade betalt för 45 minuter rygg/nacke till, men det hade jag INGEN aning om just då med telefonen i örat och huvudet och kroppen i himmelriket)
Sömning som jag var sa jag bara; okej, okej, okej……………… och somnade om illa kvickt.

 

När jag vaknar nästa gång är det helt tyst i rummet och jag har ingen aning om hur länge jag har sovit(vet nu i efterhand att det bara handlade om kanske en kvart)eller varför tjejen inte är där och inte har väckt mig när det var färdigt. Jaja tänkte jag och hoppade upp och började sakta och sömnigt klä på mig igen.

 

När jag sätter på mig sista strumpan kommer tjejen in och tappar hakan.
- NOOOO!!!!! NO NO NO NO NOOOOO!!!!

Jag förstod rätt snabbt att det var någonting jag hade gjort fel. Så jag fick helt enkelt klä av mig igen och få de där sista 45minuterna och somnade igen.


KINA - DAG 7, BILDER


















KINA - DAG 7

Nu är vi på ny stad och bor på nytt hotell igen. Staden heter Quanzhou och här är betydligt varmare än vad det har varit på de andra ställena vi varit på.
Inte så konstigt kanske eftersom denna staden ligger i södra Kina.

 

Planet tog ungefär två timmar och ett tag var de grym turbulens, men jag sov/dåsade mig igenom det mesta. Framför oss sa det en ung mamma och pappa med en av de sötaste kinabebisar jag någonsin sett.
En liten kille på kanske runt ett år med världens plutmun och underbart leende.
Vi lekte med honom under större delen av resan, tror nog att vi tyckte det var roligare än vad han tyckte.

 

När vi gått av planet och tagit vårt bagage skulle vi bli hämtade av en kille som heter Andy som mamma brukar bli hämtad av. Hon har berättat lite om honom innan och nu fick jag alltså träffa honom på riktigt.
Vi kom ut med vårt bagage till det stället där alla familjer och andra står och tar emot de som kommer med flyget och där står han, 1.65 lång, nervöst leende på läpparna, enorm rosbukett i famnen(med rosa glitter som var utspritt av någon som nog hade grymt svårt att hålla sina glitterfingrar i styr) och studsar på plats.
Han såg ut som en sån där björngodis – gummibären, med klumpigt och nervöst kroppsspråk, lite för många(bruna) tänder i munnen och snälla ögon.

 

När mamma introducerar mig till honom väser han bara fram ett nervöst asgarv och tar våra väskor och vänder sig om. Han ägnade kanske 3-4minuter till att försöka få bagagevagnen över en kant med alla våra väskor – jag var tvungen att gå en bit därifrån för han skulle tvunget göra det själv, vi fick inte hjälpa till och jag var tvungen att garva åt den obekväma situationen.
När han öppnar dörren till bilen och jag hoppar in ser jag att de har köpt flera flaskor Perrier och en stor kasse med ungefär 15 olika sorters kakor – salta, söta, krämiga, stora, små, doppade i choklad, oätliga, jättegoda. Chauffören var en ung kille i 25års åldern och Andy satt bredvid och sa så onödiga saker till oss i ren nervositet med skakig röst.
Hela situationen med gummibären, de perversa rosorna(som säkert var jättedyra), alla de konstiga kinesiska kakorna och Andy resulterade i att jag nästan sprack i försök att inte börja gråta av skratt, usch vilken helt absurd situation.

 

Nu ligger jag i hotellsängen som har himmelskt mjuka lakan, ska nu stänga av datorn, ner i badkaret och sen sova tills vi ska upp halv sju imorgon och åka en och en halv timme och besöka flera ställen tillsammans med Lisa(en leverantör för keramik, porslin mm)under dagen.

 

Jag önskar att jag kunde ta alla mina finaste nära och kära och placera dem här hos mig för jag vill inte åka hem igen.


KINA - DAG 6, BILDER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Min gårdag i Kina.

KINA - DAG 6

Ikväll är nog den första kvällen vi har kommit innanför dörren innan klockan tio på kvällen så idag har jag bestämt mig för att gå och lägga mig och faktiskt sova så jag får mer än fyra timmars sömn. Bilder från idag kommer imorgon antagligen, men ungefär såhär såg min fina dag ut:

Vi blev upphämtade av Bob och Ji vid niotiden och åkte vidare till ett ställe för att komma in lite produkter och ta vissa saker med oss. Där tillbringade vi ungefär en timme och sen åkte vi vidare till en marknad för att kolla runt.


Åh så mycket fint där fanns och så mycket fint jag kom därifrån med. Det är som att vara en i leksaksaffär.
Ji ville tvunget köpa en väska till mig så numera är jag som nyförälskad i något som kan vara världens absolut snyggaste väska. Min nya pojkvän.


Efter marknaden åkte vi till ateljén och jobbade där tills klockan blev sju-halv åtta och därefter åt vi på en enorm och underbar buffé, den absolut finaste jag sett. Man sa vad man ville ha till de olika kockarna som stod vid olika stationer, som t ex; pasta(man fick välja vilken pasta man ville äta så kokade han den, sås, grönsaker, kött mm), nudlar(samma sak här), sushi(där gjorde de sashimi till en om man ville) och massa andra stationer med mat.

Nu är klockan tjugo i elva och jag mår illa av trötthet. Ska krypa till sängs med min nya väska tätt tryckt intill bröstet och sova i alla fall sju timmar inatt.

KINA - DAG 5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Frukosten imorse på det nya stället var helt annorlunda från det förra. Här var det med utsikt över lite av staden och havet – otroligt vackert och såklart jättegott.
Efter frukosten blev vi hämtade av Bob som körde oss till ateljén vi var i igår. Där var nästan om möjligt ännu kallar idag än vad det var igår, så kallt så att man fryser enda in i skelettet. Brr.

 

Dagen var ganska seg idag, djuren och kuddarna vi designade igår gjordes som prover på fabriken idag och kommer imorgon, så därför var där inte så mycket att göra.
Tröttheten kom ifatt mig så jag la mig på en träbänk med en fleecefilt över mig och sov(dreglade) i tre timmar. Strax efter att jag vaknat var klockan runt sju och vi skulle åka och äta tillsammans med Ji på en restaurang där maten är helt färsk(vilket innebär att själva maten simmar runt i tankar i restaurangen så man pekar på vad man vill äta så får man det på tallrik några minuter senare).

 

Jag tyckte att det skulle bli spännande att se hur restaurangen var uppbyggd, men visste också att jag skulle bli illa till mods(kanske ganska naturligt), vilket jag också blev.
Där fanns minst ett femtiotal tankar med olika sorters fiskar och skaldjur i - krabbor, räkor, kräftor, hummer, pilgrimsmusslor, snäckor, sjögurkor, sjöborrar och massor av annat man inte vet vad det heter men har sett på animal planet som lever på 5000meters djup, typ.
Där fanns en riktigt stor tank också, där simmade det en mindre haj i och ett tiotal enorma andra fiskar.

 

Så ja, klart att det var obehagligt. Det var det faktiskt. Men vid den tidpunkten var jag mest fokuserad på att Ji inte skulle beställa sjögurka eller något annat suspekt till mig som jag inte skulle kunna sätta mina tänder i.

 

När man hade beställt åkte man hiss upp en våning till dit man åt. Hela denna våningen var som en lång korridor som slingrade sig runt, man åt nämligen i egna små rum med sitt sällskap.
När maten väl kom in så blev det inte så farligt som jag trodde, allting var otroligt gott. Vi fick bland annat in pilgrimsmusslor med mycket vitlök och glasnudlar, en slags grön böna som bara finns i Kina tydligen med chili och något slags kött, ett bröd som var stekt på en häll och som låg i strimlor, panerad och stekt torsk, stekt äggplanta med starka kryddor, en rätt med ägg och blad i – som en slags äggröra och så fanns det en liten slags bulle som var täckt med något som såg ut och smakade som sockrade flingor och under det var det som ett skal som smakade knäck och innerst var det en vit slags rot.

 

Efter att vi ätit åkte vi snabbt inom ett kinesiskt varuhus. Allt var bara så konstigt där.
Det är inte konstigt att nästan alla kineser klär sig så märkligt som de gör när det bara finns så egendomliga kläder att köpa. Men det var grymt kul att se och varuhuset var helt enormt med säkert sju eller åtta våningar och glashiss så man kunde se ut över hela varuhuset när man åkte upp.

 

Sen hade Ji bokat fotmassage till oss senare på kvällen. Klockan halv tio på kvällen kom vi fram dit och välkomnades av män utanför byggnaden med kostym som öppnade våra bildörrar och tog våra väskor och bar in.
Vi blev visade till ett rum med tre enorma fåtöljer som vi skulle sitta i, på väggen fanns en tv och vid ena änden av rummet hade vi en egen toalett.
Det kom in tre killar i tjugoårsåldern som blev fnissiga och nervösa över mig som var yngre än dem, jag tror det är mest lite äldre som går på det stället, inte så många i artonårsåldern i alla fall.

 

Killen som tog hand om mig drog av mig mina strumpor och kavlade upp mina tights till knäna(det kan man ju göra själv men de vill göra det åt en) och tog fram en lite tunna med vatten som jag skulle sätta mina fötter i. Vattnet var så GALET VARMT så jag fick rysningar i nacken, men han kom snabbt springandes med kallt vatten att bland ut med.

 

Massagen började med att de tvättade våra fötter och vader grundligt (det var det skönaste av fotmassagen tyckte jag) och efter det så torkade de fötterna åt en och började massera den ena foten(den andra foten virade de in på ett speciellt vis i en tunn handduk).
Jag är inget stort fan av fotmassage, det kan nästan söka mig lite, så jag såg mest framemot när vi skulle få rygg och nackmassage under hela tiden han höll på att knåda mina fötter hårt. I slutet av fotmassagen la de ingefärsomslag på knäna som var varma och efter ett tag kändes det som om det brann under de där omslagen, men det var bara att hålla god min och försöka fokusera sig på att inte skrika lite. Efter det kom han in med en liten låda där det fanns runda glaskoppar.
Han torkade mina fötter och sen sprutade han sprit i kopparna som han sen tände eld i(erkänner att man blev lite svettig där).
Han började med att sätta en av kopparna under hälen genom att dra den längs foten tills den tillslut fick fäste genom vakuum. Efter det satte han den andra längre upp på foten.
Detta var som det kanske låter, både sjukt och lite obehagligt men jag var grymt nyfiken så det var ju bara att låta det vara.
Huden under foten drogs in i koppen med enorm kraft(ja det gjorde ont) och stannade där tills han tog väck koppen och kvar lämnades två stora sugmärken under mina fötter.

 

Efter det var han klar med fötterna så han kavlade ner mina tights och började massera mina lår och vader, otroligt sköööönt.
Sen kom det in en annan kille och gav mig ryggmassage och sen bytte vi ut killarna mot tjejer som gav oss huvudmassage.

 

All den massagen vi fick var gjord enligt traditionell kinesisk massage som bland annat går ut på att trycka hårt på olika akupressur punkter på kroppen. Hela proceduren går ut på att rena kroppen från gifter och annat så därför skulle man också dricka vatten under tiden. Man kände verkligen att kroppen sattes igång ordentligt av både akupressur-punkterna och kopparna som sätter igång blodcirkulationen för man blev kissignödig precis hela tiden.

 

När vi kom hem till hotellet vid klockan halv ett på natten låg det en liten lapp under tv:n i sovrummet(sista bilden). Vi blev helt till oss med tårar i ögonen, hur söt får man bli?
Det låg mycket riktigt ett bokmärke i mammas bok istället för de vikta kanterna hon alltid gör och i badrummet hade hon lagt ut små mattor på bänken och placerat våra saker jättefint på dem.
Så nu hoppas vi att det är samma tjej som städar vårt rum imorgon så vi kan fortsätta brevväxla.

 


KINA - DAG 4

 

 

 

 

 

 

 

Lägg gärna märke till de skräckingivande stora räckorna på bild tre och den mycket dekorativa inredningen på stället vi fick massage på sista bilden.

 

Aldrig tidigare har mina bröst blivit masserade med havssalt av en kinesisk främling, förrän idag – men det kommer jag till senare.

 

Idag flög vi som sagt vidare till Qingdao där vi blev hämtade av en söt man som kallade sig för Bob. Bob jobbar för en av mammas leverantörer här i Kina som heter Ji. När kom till deras ateljé stod det tre jätteglada kvinnor och studsade upp och ner av lycka för att vi kom. De var jättenyfikna på mig eftersom de hört så mycket om mig från mamma och de tog så fruktansvärt bra hand om mig, speciellt Ji.
Jag blev så väl omhändertagen så att jag nästan kände mig obekväm. Redan i bilen på väg dit ringde Ji och frågade vad jag ville äta för mat när jag kom dit.

 

Det var otroligt kallt när vi satt och arbetade så Ji ville att jag skulle ha på mig hennes kappa för att inte frysa (jag hade redan en jacka och en stor halsduk). Hon vägrade ge upp så jag tog på mig den sen fick jag sitta på en 2dm hög dyna och hon höll mig under armen när vi skulle gå någonstans. Allt för att hon ville att jag skulle ha en så bra vistelse här som möjligt.

Vi satt och arbetade i princip hela dagen idag. Tog fram ett femtiotal antal mönster som ska bli bland annat kuddar som vi ska få se resultat av imorgon. Riktigt roligt att jobba med dem och se hur effektivt de jobbar, allt går så himla snabbt här.

 

Gick runt och plåtade i deras ateljé och blev helt pirrig i magen av alla tyger, prover och figurer. Hittade bland annat ett par morgontofflor som liknade en gammal pojkvän till mig, sjukt roligt och framför allt sjukt likt(hade ingen aning om att han såg ut som en toffla by the time, hade jag vetat det hade det nog inte blivit något).

När vi arbetat färdigt ville Ji bjuda oss på kroppsmassage. Mamma har varit på det förut, men inte jag så jag tyckte det skulle bli hur häftigt som helst.
Vi kom in i en foajé inredd enligt typisk kinesisk lyx – enorma speglar i guld, bubbelgumsrosa heltäckningsmatta, fejkade oljemålningar, ofantligt många konstgjorda blommor med massor av glitter och kristallkronor här och var. Två kinesiska tjejer ledde oss till ett omklädningsrum (Ji gick och fick ansiktsbehandling) där vi fick orange gummiskor (som var alldeles för stora för mig och som blev blöta inuti själva skon vilket resulterade i att jag fick ha alla mina tår utanför skon krampandes fast i kanten i försök i att hålla mig kvar någorlunda i mina laxrosa sandaler), handdukar och morgonrock.

 

När vi kom ut från våra små bås blev vi ledda till duscharna, detta rummet var faktiskt otroligt fint förutom statyerna i uppenbar fejkguld som stod placerade bland annat mitt i rummet bland murgröna.
Efter duschen trodde skulle vi bli ledda till våra rum där vi skulle få massage, jag och mamma i samma rum trodde jag – eftersom det var det Ji hade ringt och beställt.
Men tydligen blev det ändring och vi hamnade i vars ett rum.
- Okej, tänkte jag när jag kom till rummet, härifrån måste jag ropa riktigt högt om någon ska höra mina rop på hjälp.

Tjejen räcker fram ett liten tygrulle till mig när jag suttit ensam i rummet i några minuter och druckit min tomatjuice(drack upp hela av ren nervositet – satt i halsen) och visar (hon kunde såklart ingen engelska) att jag skulle sätta detta på mig. Vecklar upp den lilla rullen och inser att detta är en enorm papperstrosa som jag ska ha på mig under massagen. Bäst att inte tänka så mycket och bara sätta på mig den där blöjan tänkte jag och la mig på massagebordet.

 

Det börjar med att jag ligger på rygg och att jag får olja på benen, skööönt tänkte jag. Tills det kommer havssalt och river bort den lilla vita hud jag har. Men någonstans var det ganska skönt ändå.
Tills hon gjorde det under fötterna och jag brast ut i ett hysteriskt asgarv och rycker åt mig foten, men det orkar jag inte berätta mer om för jag skäms bara jag tänker tillbaka på det nu.
När jag sen vänder mig om och får mitt skin avskrubbat på framsidan av kroppen undrar jag hur hon ska göra när hon kommer ovanför magen och mycket mer än så hinner jag inte tänka förrän hennes händer förvandlar mina bröst till två saltstenar.
Mycket märklig upplevelse, kändes som en sjuk film. Men jag är glad att jag gjorde det för sen fick jag basta jättevarmt, duscha och bli masserad med olja efteråt. Min hud är numera len som smör.

 

Bor på ett nytt hotell dessa dagarna i Qingdao, Shangri-La, som är obehagligt fint. De tar så fruktansvärt bra hand om en på dessa hotellen så jag blir helt rörd. Öppnar ens taxidörr när man stannar utanför hotellet, springer fram och öppnar dörren när de ser att man är på väg in, tar upp allt bagage, håller upp hissen och frågar alltid om det är något de kan göra för en.
Det var en kille som tog upp vårt bagage till rummet ikväll och han var så söt, för han lyfte våra tunga väskor fast vi kunde gjort det själva – och blev helt röd i huvudet av ansträngningen och andfådd – men lika glad ändå.

 

Nu är jag uppe oanständigt sent igen men det gör inte så mycket. Jag tror jag går på någon slags extra energi om dagarna som jag utvinner från ren extas av att befinna där jag befinner mig.
Imorgon blir det att arbeta hos Ji hela dagen igen, åh så fint det ska bli.


KINA - DAG 3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hade precis ägnat mer än två timmar till att skriva en jättebra resumé av idag och så bara försvinner precis allting. Hopplöst. Så himla ledsen blir jag. Det är väl bara att börja om då.

 

Idag vid frukosten satte det sig en kille vid vårt bord efter att han hade stirrat på stora ögon på mig i kanske tio minuter från bordet bakom. Han ville prata affärer med mamma samtidigt som han försökte lägga in en liten stöt på mig och han inflikade också hur vackert Sverige var och att vi säkert hade en stor trädgård med stora blommor som luktade jättegott. (Nej du får inte följa med oss hem och bo hos oss var det enda jag tänkte).
Otroligt märklig situation. Hoppas han inte är där imorgon, han kommer nog fråga mamma om min hand.

 

Efter frukosten åkte vi till kinesiska muren. På vägen dit stannade vi till på ett ställe som gör det traditionella emaljerna på bland annat vaser. Det satt små slita gummor i rum och gjorde skar ut kopparlinjer som de sedan la på vaserna för att sen fylla mönstret med färg. Det var riktigt häftigt att se.

 

När vi kom fram till muren såg vi att vi var tvungna att ta en skidlift upp med aningen slitna liftar. Awesome tänkte jag.
Svindel tänkte mamma.

 

När vi väl hade kommit upp och börjat gå lite nerför trapporna(det var otroligt vacker och vi träffade bara på ungefär 15 andra turister på hela tiden)fäller jag denna korkade kommentaren:

-          Heehehehe, jag snavade till lite där. Hade ju inte varit så kul att ramla här precis, eeehehehe.

 

En halv minut senare har jag ramlat och ligger och kvider för att sen brista ut i ett asgarv. Om ni hade sett hur rolig och samtidigt förnedrande situationen var hade ni förstått att jag nu medans jag skriver brister ut i skratt igen. Har skrattat åt detta hela dagen. Blev jättesmutsig och fick skrapsår på knäna. Såg ut som en knubbig oliv där jag låg i min nya gröna, tjocka jacka i smutsen.

 

Längre fram på muren träffade vi på ett gäng väldigt glada damer från Mongoliet som ville sälja på oss hur många snickers som helst. En av damerna skelade så kraftigt så att hon säkert kunde se båda ändarna av muren samtidigt och en annan av dem såg ut som om hon hade ersatt framtänderna med en snickers.

På samma ställe träffade vi också en amerikansk kille och en norsk tjej. Amerikanen stal mitt hjärta, han var det finaste jag någonsin sett.

 

När vi skulle tillbaka ner insåg vi att vi skulle vara tvungna att åka i en bana på en korsning av en bobsleigh och en kälke som vi hade sett nedanför oss på vägen upp.
Innan vi åkte ner fick vi korta instruktioner om hur det gick till: lutar man sig bakåt så bromsar man, lutar man sig framåt så går det snabbare.
Okej.

Man satt med knäna uppe vid hakan samtidigt som man hade en enorm joystick mellan benen som man styrde med. (Säkert väldigt bra ergonomiskt)
När jag väl hade fått upp farten kunde jag inte sluta garva för det var så himla roligt, vilket resulterade i att mitt tandkött blev helt torrt och jag kunde inte få ner överläppen.

När man kom ner från berget (banan var ungefär 2km lång) stod där två gamla gubbar i gamla historiska krigsdräkter som ville vara med på bild tillsammans med mig.

 

Efter kinesiska muren åkte till marknaden i några timmar och övade på våra prutningsfärdigheter. Detta resulterade i bland annat en obehagligt snygg väska och plånbok till mig.

 

Framåt kvällen åkte vi och tittade på kinesisk cirkus där många av kinas absolut främsta akrobater var med. Jag tänker inte ens försöka förklara vad de gjorde för någonting, jag kunde knappt ta in det själv. Det var så extremt och så fruktansvärt nytt från all cirkus jag någonsin sett tidigare, och då har jag ändå varit på väldigt mycket modern cirkus. Jag blev verkligen imponerad, enda från tårna som krampade för jag var så spänd till min mun som var öppen av fascination under hela föreställningen.

 

Efter cirkusen åkte vi till ett jättefint ställe och åt den berömda Peking ankan, det är som ett måste att äta det om man är här.
Det stod en kille bredvid vårt bord med en anka och skar upp världens tunnaste skivor med kött som vi sen doppade i en soja liknande sås, la sen det på otroligt tunna pannkakor (så tunna så jag knappt varken såg eller smakade dem), sen på med olika små såser och grönsaker i skivor, t ex gurka, rättika och purjolök.

Till efterrätt fick vi in något som både luktade, såg ut och smakade som shampoo.

 

Imorgon ska vi upp extra tidigt för att flyga vidare till Qingdao och vara där i ett par dagar.

Nu ska jag hoppa ner i badkaret och fantisera om frukostbuffén imorgon.

 

 

 

 


KINA - DAG 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




Nu sitter jag här igen, alldeles för sent. Men det är så mycket att smälta, så otroligt mycket intryck, att det blir svårt att komma till ro och jag måste hinna skriva om kvällarna. Måste skriva ner så mycket som möjligt, inget av allt detta fantastiska får någonsin glömmas.


Vi åt en så otroligt fantastisk frukostbuffé imorse, den hade allt. Allt från sushi, tiotals torkade frukter och olika sorters flingor, alla sorters bullar/kakor/bröd, pannkakor, massor av frukt, bacon/ägg/allt det där, våfflor, misosoppor, underbara juicer - honungsmelons-juice - ÅÅH, wookade grönsaker och så mycket mera. Jag åt tills jag verkligen inte orkade mer och sen åt jag lite till.


Efter frukosten tog vi en taxi till den förbjudna staden. Förbjudna staden har varit kejsarnas palats från 1420 till 1912 och då hade 25 kejsare bott där genom tiderna. Det ligger på ett 72 hektar stort omårde, typ 100 fotbollsplaner och är skyddat av en 50m bred vallgrav och en mur runt om hela som är 10m hög och 3,5 km lång.

Tror inte jag ens behöver säga att det var otroligt mäktigt. Jag älskar att besöka historiska platser, det är svindlande att tänka på all historia som har utspelats under tusentals år just där man befinner sig.
Vi fick tag på en guide(eller han fick tag på oss), hans internationella namn var Thomas (många kineser har internationella namn, ganska mycket enklare så) och han var underbar. Skämtade hela tiden, gärna på vår bekostnad men var noga med att vi förstod att han bara skojade och han satt inne med otroligt mycket intressant fakta och hade alldeles för många tänder för att de skulle få plats i hans mun.


Rätt som det var när vi stod och tittade in i en av byggnaderna känner jag mig otroligt iakttagen - vänder mig om och ser en liten familj stå och stirra med stora leenden och stora ögon. Log tillbaka och så gick vi vidare.
Märker efter en kvart att den här lilla familjen (mormor, mamma, son) har följt efter mig och är fortfarande lika glada. De frågar om jag inte kan ställa upp på en bild med mamman och sonen - eeeeh, jo visst, det är väl klart att jag kan. (???)

Guiden berättar att många kineser som kommer från landet aldrig har sett en utlänning i hela sitt liv och därför blir så fascinerade och nyfikna.
Strax efter kom det två killar i tjugo års ålder och ville att jag skulle vara med på bild.


Efter den förbjudna staden åkte vi till en marknad. OJ. Så otroligt mycket grejer och människor, så lite luft. Det var riktigt komiskt hur säljarna skriker efter en när man går genom korridorerna. Det kan låta lite ungefär så här:


- Heeelloooo beautiful ladeeyyyyiii !!!!
- Hello....(tittar bort)
- Youw want a bag? I havv beautiful prada bag! Gucjjii! I got Gucjii bags too!
- Nooo thank you..
- NO ! Miu miu bag i knooww youw want that! Come heeiiir and LOOK know! I give you good price. ONLY FOR YOU LADY!!!!


Och när man väl har bestämt sig för att köpa något, låter det ungefär såhär:


- So how much is this one then?
- Diiis one, very nice... I give you speciallee price, only for you! Youw are my good friend !
- So how much?
- (visar på miniräknaren) 380... that is a veeerrjy good price! Only for you my ladieeeeee.
- No no no no. I want it for this price - 100.
- NOOOO LADIEEE!!! Youw kill me !!!!
- No... I don't kill you.. but i wont it for 100, or nothing.
- YES you kille me !!!!! Strong woman......


Vi gick in i ett litet hörn och fick manikyr/pedikyr/fotmassage/ryggmassage för 270 för oss båda. Somnade till och dreglade lite till och med.
Killen som gav mig fotmassage hade långa naglar på lillfingarna. Riktigt långa alltså. Det anses var snyggt på killar här, men jag vet inte riktigt.


När vi kom tillbaka till hotellet och gick ner och åt vid nio tiden beställde jag nudlar med räkor och tempura. Får in en skål med soppa med nudlar tjocka som mitt lillfinger och tempuran i soppan. Snopet. Men det är något av det som jag älskar med detta stället, det är otroligt random och de flesta situationer är ganska märkliga.


KINA - DAG 1

 

 

 

 

 

 

 

 


KINA ÄR GALET

Sitter just nu invirad i en enorm badrock på vårt hotell, Hotel Kempinski, i Peking. Mamma ligger redan och sover sött och jag ska snart göra detsamma. (Klockan är ungefär halv elva här). Eftersom min dator nästan kraschade alldeles precis så tänker jag vänta med att ens försöka ladda upp bilder tills imorgonkväll.


På tåget på väg till Kastrup satt det en amerikansk man bredvid mig som ingav sånt enormt lugnt, han lät precis som Kevin Spacey. Vad underbart för hans fru, jag är avundsjuk. Mitt emot mig satt en gubbe i 60års åldern, han såg faktiskt ut som en husmus på två meter ungefär. Han hade beige kostym och byxorna var alldeles för korta. Han läste en sån där gammal bok ni vet så boksidorna är alldeles så där gula och luktar som det gör i en sällan vädrad källare.


Det tog ungefär 8-9 timmar att flyga till Peking och det var den lugnaste flighten jag varit med om. Vi satt så pass bra att vi inte hade någon framför oss och därför kunde sträcka ut våra ben under hela flygresan. Snett bakom mig satt en tjock liten flicka från Kina, kanske strax under ett år, som skrattade oavbrutet hela flygresan. Tjockare och gladare kinder får man leta efter.


Vi landade på den relativt nybyggda(enorma) flygplatsen fick gå igenom massor av kontroller, bland annat såkallade feberkontroller som kollar in din kroppsvärme. Bredvid det stället, bakom ett skynke, stod två män i uniform bredvid ett bord med sjukhusutrustning - b la sprutor och diverse piller. Snacka om att vara beredda.


En underbar kvinna vid namn Rebecka hämtade oss när vi hittat vårt bagage och ledde oss ut till chaffören som skulle ta oss till hennes showroom.
Första stoppet var en stor, ny lagerlokal FULL av gosedjur. Det var så mycket djur så man kunde inte andas - bilder kommer imorgon, det var helt galet. Chaffören ville tvunget fota mig bredvid en enorm panda, jag ser aningen bajsignödig och ansträngd ut på bilden eftersom han höll på att tappa kameran i betonggolvet två gånger. Men han var ändå väldigt fin.
Hamnade i rusningstrafiken på väg till hotellet och åkte 1.5 km på en timme. Jag hade druckit en flaska vatten och ett glas cola innan vi åkte så jag såg nog rätt ansträngd ut i baksätet, ännu en gång.


Hotellet är underbart och vi åt brutalt god sushi till kvällsmat. Nu somnade jag till. Måste krypa ner i sängen nu.


Kina hittills är otroligt häftigt, imorgon åker vi till förbjudna staden.


Stay tuned



COLORS AND CAROUSELS








CHINA

Nu åker jag alldeles strax mot Kastrup för att sen åka vidare till Kina och Japan.
Uppdaterar med bilder så fort jag kommer fram till hotellet, när nu det kan tänkas bli, hm.

PUSS


RSS 2.0