VI BLIR ALDRIG SOM DOM FRÅN STAN

ny vecka imorgon och på något sjukt och obehagligt vis så vill jag bara börja jobba igen och ta mig igenom sista delen av sommaren. jag skäms för att ens tänka på det sättet men det är bara så det känns.
det är en konstig fas man befinner sig i efter att ha slutat skolan. människor runt omkring en flyttar antingen till annan ort i sverige eller utomlands, flyttar ihop med sin kärlek, går arbetslösa, blir deprimerade and so on.
andra människors liv rusar förbi mig i all världens fart och jag står bara bredvid och ser på och väntar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0