jag och anders innan balen

eftersom det just precis varit studenttider så kunde jag inte låta bli att gå tillbaka och kolla igenom lite bilder från min egna.

oj så fint det var, alltihop. men gud så skönt att den perioden i ens liv är över, den var underbar, men jag skulle aldrig vilja tillbaka.

trots att jag saknar den som tusan ibland.

som t ex många av mina vänner som man nu sällan träffar.

fast man vet ändå att man har varandra. det behövs ibland inte att man måste träffas eller utbyter ord och fraser, det bara finns där.

sånt är så väldigt fint.