pictures found on tumblr

genomskinlig vardagslunk övergår till tjock dimma.
jag svävar in i den. låter mig omfamnas av mörkret. jag tappar ord
och omringas av bilder.
jag vet att jag kan stiga ur dimman. det kräver en kraftansträngning och
det kräver mod. men vetskapen om att det ibland är nödvändigt att känna efter,
inte medvetet men att låta det kännas, gör att dimman känns trygg.
om så bara för några få distansminuter.

ge upp ge med ge efter.